Fagervik

Ägare: Fagervik gård fastighetssammanslutning

Fagervik fick sin början den 11 februari 1646 då Carl Billsten, Billnäs bruks grundare, ingick i ett avtal med greve Gustaf Adolf Leijonhufvud att anlägga ett järnbruk vid Fagerviks ström. Detta blev Finlands fjärde järnbruk.

Under Billstens tid var Järnbruket känt som det främsta i Finland men efter hans död, 1691, vansköttes bruket på grund av bland annat familjetvister. 1696 började man arrendera ut bruket till Robert W. Helledaij men inte ens detta fick Fagervik att nå upp till vad det tidigare varit. Situationen förvärrades av att pesten härjade 1710-1711 och en av smedjorna brann ner året därpå. Sedan stoppades bruksdriften helt under stora ofreden varefter hela bruket förstördes.

Den 29 januari 1723 såldes Fagervik till kapten Johan Wilhelm Hising och hans bror Michael Hising. Järnbruket byggdes upp från grunden och redan 1724 stod den första smedjan färdig. År 1727 restes ett karaktärshus som ännu finns kvar idag.

1732 Började man smida bleckplåt på Fagervik vilket eventuellt ledde till att bruket under 1760-talet var Europas största bleckplåtsproducent och Fagervik nådde toppen av sin storhetstid. Under mitten av 1700-talet förnyades många byggnader och bland annat smedjorna gjordes i det skedet nästan helt i sten.

Fagervik gods karaktärsbyggnad
Foto av Torsten Rancken/Ekenäs museum

Fagervik gods sett från samma bergsklack den 31.7.2006

Som ett tecken på järnbrukets framgång restes ett nytt karaktärshus år 1773, ritat av Åbo stads arkitekt C. F. Schröder. På bilden ovan ser man en mindre byggnad i förgrunden. Denna del gjordes år 1762. Sedan uppförde man en till, lika stor byggnad, öster om denna och först år 1772 lades den första stenen för det nuvarande karaktärshuset. Alla byggnader gjordes i gustaviansk stil. Den västra flygeln och karaktärshuset gjordes i sten medan den östra flygeln gjordes i trä men rappades för att likna de andra.

Det gamla karaktärshuset flyttades till sin nuvarande plats ett par hundra meter i nordlig riktning några år efter att det nya karaktärshuset restes. Det gamla huset användes som förvaltarbostad och utvidgades under 1850-talet.

1823 måste bruket helt sluta med bleckplåtsmidet. Finland hörde inte mera till Sverige och med tiden började konkurrensen bli allt hårdare. Tullpolitiken och sämre tillgång på kol försämrade ytterligare brukets situation och 1853 slutade man även med masugnsverksamheten.

Sakta men säkert började man övergå från järnförädling till jord- och skogsbruk och 1903 upphörde verksamheten på järnbruket efter 256 år i drift.

Kyrkan på Fagervik sedd från sydväst 31.7.2006

Fagervik hade en egen församling mellan 1664 och 1870. en kyrka restes år 1690 och efter att den förfallit byggdes en ny på samma plats år 1737. Denna kyrka finns fortfarande kvar idag.

Idag ägs Fagervik av samma släkt som köpte bruket 1723. Herrgårdens verksamhet är främst jord- och skogsbruk.

06.10.2006 Objektletaren